Tilly och bokvandrarna

Följ med på ett magiskt äventyr i böckernas värld. Elvaåriga Tilly tillbringar större delen av sina dagar i sina morföräldrars bokhandel. Ända sedan hennes mamma försvann spårlöst är det i böckernas värld som Tilly har funnit tröst. Men en dag blir alla äventyr hon läst om plötsligt mer verkliga än hon trodde var möjligt. När två av Tillys favoritkaraktärer – Anne på Grönkulla och Alice i Underlandet – dyker upp i butiken livs levande inser hon att hon har förmågan att följa med dem in i deras berättelser. Hon är en bokvandrare – och kanske kan det hjälpa henne att lösa mysteriet med vad som hänt med hennes mamma? Men alla som gillar att läsa böcker vet att faran kan vänta på nästa sida…

Den här boken var ren och skär läsglädje. Tilly har förmågan att gå in i sina favoritböcker och träffa karaktärerna där. Hennes morföräldrar som hon bor hos har en bokhandel där Tilly brukar hjälpa till ibland. En dag får hon plötsligt ett besök från Anne (ur Anne på Grönkulla) och senare även Alice (ur Alice i Underlandet) och det är så hon upptäcker sin förmåga. Tänk vilken lycka att kunna träffa sina favoritkaraktärer och prata med dem. För att inte tala om möjligheten att kliva in i sina favoritböcker. Det låter som en dröm. Den här boken var så himla mysig och även om det är en middlegrade så kan man njuta av den som vuxen också. Boken bjöd även på en del fina citat om böcker och läsning. Jag kan varmt rekommendera den här och jag ser fram emot att fortsätta att läsa de andra böckerna i serien om Den magiska bokhandeln.

Klubben för lyckliga slut

En roman om att gå vilse i livet men genom nya vänner, skrivterapeuten Sam och ”Klubben för lyckliga slut” hitta tillbaka igen. Eller snarare hitta nya vägar. Cecilia har förlorat sin man i alldeles för tidig ålder, Lisbeth inser att hennes liv har stagnerat och Ivy är en person som oroar sig för allt. Dessa tre väldigt olika kvinnor befinner sig alla vid ett vägskäl i livet när de får en reklamlapp på sina bilar med inbjudan till skrivkursen ”Klubben för lyckliga slut”. Utan att de vet om det tar deras liv nu en helt ny riktning. En dag i veckan träffas de i klubben, djupa hemligheter från det förflutna nystas upp och steg för steg lär de sig att älska, leva och skratta igen. Men kommer de att kunna forma sitt eget lyckliga slut?

En fin berättelse där karaktärerna alla har något som de behöver bearbeta för att kunna hitta sitt eget lyckliga slut. En brokig skara karaktärer som man vid första anblick inte tror ska ha så mycket gemensamt, men som alla möts på Klubben för lyckliga slut och där utvecklar en fin vänskap samtidigt som man får inblick i deras respektive liv och vardag. Det är fint att se hur de utvecklas under berättelsens gång och blir alltmer tillfreds med sig själva samtidigt som de får ta itu med kursens uppgifter. Jag gillar hur de var och en angriper de uppgifterna på sitt sätt och har helt olika resor. Det är fint att se att det är olika ålder och livssituation för alla karaktärerna men att de ändå kan mötas och lära sig lite av varandra. Från början hade ingen av kvinnorna ens tänkt att gå på kursen när de såg flygbladet på sina bilar, men av olika anledningar dyker de ändå upp där alla tre. Vad gör man om man känner att man har kört fast i vardagen? En mysig feelgood som har det som en bra feelgood ska ha, dvs svärta, värme, vänskap och lite kärlek.

De bleknande barnen i Riddlingskogen

När Poppy kommer för att bo med sin mormor i Suds inser hon snart att den här sömniga lilla staden bär på fler hemligheter än hon kunna ana.

I vävfabriken Helligan i Suds kan de skapa vilka sorters tyger du än kan önska dig. De kan väva siden som skiftar färg som en kameleont eller satäng som krusar sig som en damm. Men hur kan det komma sig att ingen, inte ens mormor, kan berätta för Poppy vem det är som väver tygerna? Och varför håller barnens ögon långsamt på att förlora sin färg och bli gråa?

Fast besluten att lösa mysteriet med tygfabriken ger sig Poppy ut på en undersökning tillsammans med den ständigt välformulerade Erasmus Tall. Längs vägen stöter de på en rad egendomliga och fasansfulla saker, och uppdagar oavsiktligt Poppys egen koppling till den underliga gamla staden och dess spöklika besökare, som hemsöker himlen om nätterna.

Den här boken var mörkare än vad jag trodde och innehåller en del tunga ämnen. Saker som lyfts upp är till exempel alkoholism, mobbning, frånvarande föräldrar och död. Alla de ämnena kanske inte är sådana som man förväntar sig att hitta i en middlegradebok. Det är dock fint att läsa om den vänskap som sakta växer fram mellan Poppy och Erasmus samt Mitsy när de tillsammans försöker lösa mysteriet med vad som har hänt i staden. Poppys mormor har fyra regler och man får under läsningens gång veta hur de hänger ihop med mysteriet med de försvunna barnen i staden. Hennes karaktär verkar riktigt härlig, hur hon säger att det inte är några problem att Poppy bor där och hur hon bemöter andra. Men det är något med berättelsen som gör att jag bara inte fastnar för den och jag var tvungen att byta till ljudboken efter ett tag. Boken känns lite för märklig och mörk i det som händer för att helt falla mig i smaken.

Tack till Modernista som skickade hem ett överraskningsexemplar att recensera.

7 frågor om böcker och läsning

Vi såg att Elza gjorde den här taggen och tyckte att den vore rolig att svara på också. Så nu kör vi.

1. Hur hittar du nya böcker att läsa?
Lena: Ärligt hittar jag mest nya böcker att läsa genom sociala medier nu för tiden. Perfekt att så många lägger ut sina favoritböcker så att man kan sätta upp den på den evigt växande Att-Läsa-Listan!
Pernilla: Oftast via tips på booktube och bookstagram. Ibland genom att kolla runt i bokhandeln och se vad som finns.

2. Hur kom det sig att du började gilla att läsa?
Lena: Jag har läst hela mitt liv men som jag berättat förut så var det min svensklärare Annika som startade min besatthet. När hon såg att jag tyckte om en bok tipsade hon om liknande böcker och gick till och med steget längre och hämtade ut dem från skolbiblioteket till mig. Tack Annika du är verkligen bäst!
Pernilla: Böcker har alltid haft en viktig roll i mitt liv. Jag lärde mig att läsa när jag var fyra år och sedan dess har kärleken till det skrivna ordet funnits i mitt liv.

3. Hur har din smak för litteratur förändrats under åren?
Lena: Oj vilken bra fråga. Jag har nog influerats väldigt mycket av sociala medier och andra boknördar men framförallt sedan jag startade vår första blogg för en evighet sedan och bokförlagen började erbjuda recensionsexemplar. Då fann jag böcker jag aldrig trodde jag skulle ha läst och det har utvecklats därifrån tror jag. Sedan har romance som genre växt otroligt mycket under dem åren.
Pernilla: Oj, den har ändrats lite grann men samtidigt har kärnan av vad jag gillat hållit i sig hela tiden. På senare tid har jag försökt att utmana mig och testa böcker som är i en genre som är utanför min komfortzon. Feelgoodböcker har jag dock älskat sen tidiga tonåren.

4. Hur ofta köper du böcker?
Lena: Förut köpte jag varje månad men har blivit mycket bättre på att faktiskt tänka efter innan jag köper en bok. Just nu har jag en utmaning att läsa 20 böcker i hyllan innan jag köper en ny och ännu en gång utvärderat min egen köphistorik.
Pernilla: Jag köper någon bok när det är någon jag verkligen vill ha numera. Försöker göra mer genomtänkta inköp nu, då att läsa listan redan är lång.

5. Hur kom det sig att du började bokblogga?
Lena: Oj jag började bokblogga för en evighet sedan på en blogg då bokbloggar startades och blev populärt, sedan har det bara fortsatt. Älskar hur välkomnande denna community är och att vi alla kan dela kärleken till det skrivna ordet på olika sätt och även utmana varandra.
Pernilla: Jag ville diskutera böcker med andra som gillar läsningen lika mycket som jag gör. Sen när Lena föreslog en gemensam bokblogg så var jag inte sen att haka på.

6. Hur reagerar du om du inte tycker om slutet på en bok?
Lena: Suckar nog och himlar med ögonen ärligt talat. Är den tillräckligt ointressant innan dess läser jag nog inte ens klart den om jag ska vara ärlig.
Pernilla: Det beror på hur läsupplevelsen fram till dess har varit. Men kan sucka och sen får ofta Lena höra om det ifall jag blir rejält besviken (Mordet på Orientexpressen säger jag bara). Det jag gillar med detta community är att man kan diskutera både vad man gillar och inte var lika förtjust i under läsningen. Är det en serie som har ett dåligt slut så blir jag nog mer irriterad än om det är en fristående bok.

7. Hur ofta bläddrar du fram och smygtittar på slutet av en bok?
Lena: Aldrig det förstör ju allting!
Pernilla: Det händer om det är en sån där bok där jag känner en stark DNF-varning. Är slutet bra kan det locka till att fortsätta läsa… men då ska det vara riktigt bra.

Kung Pow: Game Over!

I alla tider har det funnits brottslingar, och i alla tider har det funnits de som bekämpat brottsligheten och stått upp för rättvisan. Men aldrig förr har världen haft ett lika mäktigt vapen som gänget på Avdelning 33 på internationella polisen Ipols högkvarter.

Tolvårige Sam har tränats upp till att bli en av världens starkaste och skickligaste agenter. Tillsammans med Kung Pow-mästaren Ju och datageniet Aisha arbetar trion för att sätta käppar i hjulet för världens onda krafter. Och det blir många käppar, för skurkarna finns överallt ibland oss.

I ”Game Over” tvingas Avdelning 33 kämpa mot hela den digitala världen. Den artificiella intelligensen Wasabee gillar nämligen datorspel, och har nu utmanat världen på ett slutgiltigt game. Ett spel på liv och död.

Utan att få använda några digitala hjälpmedel tvingas våra hjältar färdas med propellerplan från mellankrigstiden. Men den stora frågan är inte om jorden kommer att överleva detta fasansfulla hot, utan snarare hur Mästare Ju ska hantera sin spelabstinens när han förbjudits ladda sin mobil!?

Den här boken är fartfylld från början till slut med äventyr. Vi har tre huvudkaraktärer som tillsammans kämpar mot en fiende. Det är Sam som är tolv år, Aisha som är femton och ett datageni och den gamla Kung Pow-mästaren Ju som är mobilberoende. Det här är andra delen i Kung Pow-serien, men den fungerar finfint att läsa som en fristående bok. Jag var på en barnboksfrukost på Bonnier Carlsen där Ola och Johan berättade att de ville skriva en bokserie för att öka läslusten hos framförallt unga killar och oj vad de har lyckats bra med det. Den här boken går in i gamingvärlden och gör det på ett väldigt bra sätt, vilket säkerligen kan uppskattas hos många unga gamers. Dessutom lite kampsporttema också. Jag kan varmt rekommendera den här boken!

Tack för läsexemplaret Bonnier Carlsen!

Juni: Topp 3 Tisdag: Ljudböcker

Ljudböcker kan verkligen vara en hit eller miss beroende på uppläsaren. Därför tänkte vi idag tipsa om 3 ljudböcker som vi gillar.

Lena: 3 böcker som jag har lyssnat på och absolut älskat på grund av inläsaren är 40-love av Olivia Dade (Kelsey Navarro), The Charm Offensive av Alison Cochrun (flertalet inläsare) och sist men inte minst Gentleman’s guide to vice and virtue av Mackenzie Lee (Christian Coulson)

Pernilla: Tre ljudböcker (eller i vissa fall serier) som jag kan rekommendera är Vanessa Frank serien av Pascal Engman där Stefan Sauk är inläsare. Nästa är en middlegradeserie på svenska som framförallt riktar sig till killar i åldern 9-12 år och det är Kung Pow serien av Ola Lindholm och Johan Lindqvist, som Fredde Granberg har läst in. Tredje och sista rekommendationen för den här gången är Daisy Jones & the Six som har flera inläsare.

Just Nu | Juni

Tanken var ju att det här inlägget skulle publiceras igår men både jag och Pernilla njöt för fullt av helgen och glömde helt enkelt att förhandsinställa den. Så kan det gå men bättre sent än aldrig eller hur? Glöm inte att kolla in alla andras fina inlägg.

Just nu läser vi:
Lena – Jag håller på att läsa Björnstad av Fredrik Backman och hoppas på att hinna avsluta den ikväll eller under morgondagen. Den är svår att lägga ifrån sig men sedan finns det något som kallas liv också som måste skötas mellan läsningen.
Pernilla – Just nu läser jag Skuggaren av Thomas Taylor, som är tredje delen i middlegradeserien Avgrundens havsbad.

Just nu tittar vi på:
Lena – Jag har precis avslutat den första säsongen av The Flight Attendant som jag absolut kan rekommendera. Man blir inslängd i berättelsen i avsnitt 1 och sedan är det många twistar ända fram tills slutet.
Pernilla – Unge Kommissarie Morse, är väl det som jag tittar på just nu. Men ikväll är det fotboll och den ska jag såklart se.

Just nu lyssnar vi på:
Lena – Jag lyssnar för tillfället på den fjärde Bridgerton boken på ljudbok. Inte jätteimponerad så långt men hoppas att den snart vänder för jag tycker så mycket om karaktärerna.
Pernilla – Just nu rätt så blandad musik. Har gjort en spellista på spotify med både gamla godingar och en del nya låtar också.

Just nu längtar vi efter:
Lena – Ledighet. Ett par dagar som är lugna och sköna. Trots det längtar jag till på Tisdag då vi ska ha festligheter med barnen. Ska bli så roligt!
Pernilla – Ledighet! Det har varit rätt mycket de senaste veckorna med bland annat tentapluggande, men igår fick jag lite ledigt och passade på att ta en långpromenad i solskenet.

Den lilla vingården vid bergets fot

Har man bytt Stockholm mot Kapstaden och skapat sig en ny tillvaro i solen, ja, då man kan nog säga att man har gått från trygghetstörstande till äventyrare, konstaterar Julia nöjt. Men när oväntade händelser ställer allt på ända och bankkontot gapar tomt är Julia inte alls övertygad om att livet som modig är så härligt. Men det är bara att kavla upp ärmarna och anta utmaningarna, resonerar Julia och tackar ja till ett jobb på en mysig vingård. Vet man skillnaden mellan vitt och rött och handlar vin efter den snyggaste etiketten måste det vara det perfekta jobbet, tänker hon. Tur att hon har en underbar man och en kärleksfull son vid sin sida. Men när svärmor flyttar in och före detta mannen presenterar sin nya kärlek, en ung yogadrottning som enligt sonen är den perfekta bonusmamman, ja, då skingras plötsligt de rosa molnen. Att få ihop tillvaron på andra sidan jorden med nya och gamla relationer, en vingård med möjligheter och en hund med nervproblem, visar sig bjuda på fler komplikationer än Julia kunnat drömma om.

Den här boken har verkligen lite av allting i sig. Det är del 2 om Julia i Kapstaden (den första boken heter Det lilla galleriet i solen) och jag skulle säga att de bör läsas i rätt ordning. I den här boken går allt inte som planerat för Julia utan det går faktiskt åt skogen för henne ett par gånger till och med… Det finns en strimma av svärta i boken som jag faktiskt gillade. Jag gillar både miljöbeskrivningarna karaktärerna i den. Eller okej, jag gillar inte alla karaktärerna till 100% men jag tycker om hur de är skrivna, för det gör att man får en viss förståelse för dem. Även om boken är över 300 sidor så slukade jag den och läste den under en dag. Boken fick mig nämligen att drömma mig bort till Kapstaden och alla vackra miljöer som verkar finnas där. I slutet av boken delar Marie dessutom med sig av sina tips på vinområden i Sydafrika runt Kapstaden. Gillar du feelgoodböcker så är denna ett varmt tips.

Tack Bladh by Bladh för recensionsexemplaret!

Monster, monster: Karatemumien

I den andra boken i bokserien ”MONSTER MONSTER” kontaktar läraren Engelbrekt de fem barnen en lördagsmorgon. Ett monster är löst på Gläntebyskolan!

Det är en riktig mumie som haltar omkring i korridorerna. Den ser läskig ut och verkar väldigt arg, och så har den ett smycke som den kan hypnotisera med. När barnen kommer närmare upptäcker de dessutom att mumien är värsta mästaren på karate.

KARATEMUMIEN går ut i staden mot Gläntebys museum. Där pågår en utställning som den verkar intresserad av.

Tove, Oliver, Johanna, Musse och Charlie måste nu plocka fram sina förmågor för att hindra den från att nå sitt mål.

Jag gillade att boken inleds med en kort sammanfattning av vad som hände i första boken. I den här boken är monstret en kombination av mardrömmar hos två av barnen. Jag gillade att det återigen är barnens superkrafter och talanger som behövs för att bekämpa monstret och att de samarbetar för att göra det. I den här boken får man även en liten inblick i muséet som ska ha en mumieutställning, så det knyter an till den en del och fångar in begrepp som sarkofager exempelvis. Det jag störde mig på var att det även i denna bok anmärktes på en person som var tjock, men denna gång en vuxen karaktär. Nämligen polisen Evert vars mage är så stor att knapparna i hans skjorta nästan lossnar och att han sen sätter sig på en tårta när han blir attackerad av karatemumien. Det känns bara så onödigt att det ska kommenteras i barnböcker och att något som anspelar lite på stereotypen om tjocka sen dyker upp i berättelsen. Men i övrigt så är det en bok som är lagom läskig och kan uppskattas av yngre läsare som gillar monster.

Tack för recensionsexemplaret Egmont Kärnan.

Monster, monster: Den köttätande tentakelväxten

I denna första bok i bokserien ”MONSTER MONSTER” är de fem klasskompisarna Tove, Charlie, Musse, Johanna och Oliver med om en konstig händelse i skolan. Efteråt upptäcker de något magiskt: deras kreativa förmågor har blivit till superkrafter! De kan påverka världen omkring sig med sitt tecknande, målande, skrivande och filmskapande.

Men de upptäcker också något annat: det börjar dyka upp monster i den lilla staden. Monstren verkar komma ur barnens mardrömmar. Exempelvis den KÖTTÄTANDE TENTAKELVÄXTEN som är väldigt hungrig på människor.

De enda som kan bekämpa monstren är barnen med sina magiska förmågor.

Det här är en lagom spännande och lagom läskig skräckis för de yngre barnen, då det helt plötsligt dyker upp ett monster som de fem barnen och deras bildlärare behöver bekämpa. Överlag så var det en helt okej bok och jag gillade sensmoralen i den att man ska upptäcka och ta tillvara på sina förmågor och samarbeta för att klara av saker. Däremot så störde jag mig lite på att det enda barnet som fick utseendet beskrivet var Oliver som i början av berättelsen inte vet vad hans talang är. Han beskrivs som vanlig, tråkig och lite tjock. Det var lite onödigt att det anspelade på stereotypen av en tjock person som någon som är annorlunda. I bokens epilog inleds även nästa berättelse vilket jag förstår poängen med att de vill att man ska läsa vidare. Samtidigt kändes det lite sådär att det i en barnbok slutar med en cliffhanger där det dyker upp ett nytt monster.

Tack för recensionsexemplaret Egmont Kärnan.