Blackmoore

Blackmoore var en bok som överraskade mig rejält måste jag erkänna. Jag trodde den skulle bli en typiskt kostymdrama med miljöbeskrivningar, förfinade egenskaper och glamorösa klänningar i en söt förpackning men det jag istället fick var en riktigt bra bok om en stark och envis kvinna som vägrar att formas och göra det som andra anser är det rätta.
Vi får möta Kate Worthington som har en hemlig dröm. Att först få följa med barndomskamraterna till deras egendom Blackmoore och sedan därefter mötas upp med sin moster för att resa till Indien. Men moderns planer är inte desamma. Men dem möts i mitten, om Kate får tre frierier under besöker på Blackmoore och finner att ingen av dem duger att gifta sig med ja då får hon åka till Indien.
Kate och barndomskamraten Henry Delafield bestämmer sig för att göra det riktigt lätt för henne, dem bestämmer nämligen att han skall fria till henne alla tre gångerna och hon tacka nej. Men snart inser dem båda att det som skulle gå snabbt och smärtfritt till blir allt med komplicerat.

Jag älskade den här boken och slukade minsta lilla ord, scen och karaktär. Jag älskar den starka och självständiga Kate och vänskapen mellan henne och Henry är riktigt fin även om det allt som oftast i en romance även förvandlas till en fin romantik senare.
Jag blev så uppslukad av handlingen att jag kom på mig själv flera gånger med att flämta till i chock, skrika Nej när saker inte gick som jag ville och det har nog inte hänt många gånger i mitt liv. När boken var slut satt jag där och kände hur mycket jag kommer att sakna Blackmoore och dess karaktärer. En fullpoängare helt klart!